/
Alla artiklar

Organisation

Yrken och yrkesgrupper – ett splittrat utgångsläge

Tre externa listor grupperar yrken på olika sätt, och för stöd och styrning saknas gemensamma kodverk. Det gör statistik osäker och automatisering svår.

Av Jens Fahlén · Publicerad · 2 min läsning

Kaosmonstret – yrkeslistor som inte passar ihop

Tre listor som inte är byggda för samma sak

Den som vill beskriva vilka yrken som finns i en kommun eller region hittar snart tre externa listor: SCB:s SSYK 2012, SKR:s AID och Arbetsförmedlingens yrkesområden i JobTech-taxonomin. Alla tre är seriösa och välskötta. Men de är byggda för olika syften.

SSYK används för nationell statistik och beskriver yrkesgrupper på fyra nivåer. AID används av kommuner och regioner för personal- och lönestatistik och kombinerar en sexsiffrig etikett med uppgifter som chefsnivå. Arbetsförmedlingens 21 yrkesområden används vid rekrytering och i arbetsmarknadsstatistik.

Exempel: en systemförvaltare grupperas som SSYK 2515 Systemförvaltare m.fl., AID 151014 Handläggare, IT och yrkesområdet Data/IT. En fastighetsförvaltare blir SSYK 3335, AID 502013 Ingenjör, mark, fastigheter och yrkesområdet Yrken med teknisk inriktning. Ingen av listorna är fel, men de svarar på olika frågor.

Varje leverantör levererar sin del

För legitimationsyrken finns ytterligare källor. Socialstyrelsen beskriver yrken och specialiteter i hälso- och sjukvården och Skolverket beskriver lärarlegitimationer. De är tydliga inom sitt område, men täcker bara en del av organisationen.

Ingen myndighet levererar en sammanhållen bild. Varje organisation får själv sy ihop listorna, och varje kommun och region gör det på sitt eget sätt.

Stöd och styrning saknar gemensam grund

Inom IT, fastighet, ekonomi, HR och ledning finns inga myndighetsreglerade yrken. Där finns bara grupperingarna. Titlar som verksamhetsutvecklare, digitaliseringsstrateg eller samordnare betyder olika saker i olika organisationer.

Resultatet blir många lokala befattningar med liknande namn men olika innehåll, eller samma innehåll med olika namn.

Vad det gör med statistiken

När befattningar kodas olika i olika organisationer blir jämförelser osäkra. Två personer med samma arbete kan hamna i olika AID-etiketter eller SSYK-grupper, beroende på hur den lokala befattningen har tolkats.

Löneläges- och yrkesstatistik bygger på de här kodningarna. Blir kodningen olika blir också statistiken mindre tillförlitlig, även om varje enskild organisation har gjort sitt bästa.

Vad det gör med automatiseringen

Behörigheter, introduktion, utbildningskrav och rapportering behöver veta vad en person arbetar med. Om befattningen inte är tydligt kopplad till yrke och gruppering måste någon bedöma varje fall för hand.

Ett sätt att hålla ihop det

I biblioteket är befattningen en intern lista som organisationen själv äger. Varje befattning kopplas till tre externa grupperingar: SSYK, AID och Arbetsförmedlingens yrkesområde. Där det finns ett reglerat yrke kopplas befattningen även dit. Kodverk som Snomed-CT, SKR kommunala befattningskoder och SKR kunskapstyrning hälso- och sjukvård är inte inkluderat på sidan men finns självklart som extra krydda i den samlade röran.

Det betyder att befattningar inom stöd och styrning inte behöver ett påhittat externt kodverk. De får sin struktur från den interna listan och sina jämförelser från de tre grupperingarna. Regeln VR-ORG-009 beskriver detta.

Det tar tid att gå igenom alla befattningar och koppla dem. Men när kopplingarna finns kan samma uppgift användas både för statistik, rekrytering och automatisering.

Taggar

  • #befattning
  • #yrke
  • #SSYK
  • #AID
  • #Arbetsförmedlingen
  • #statistik

Vad tyckte du om artikeln?